HÅLLBARHETENS
DILEMMA
|
Sveriges Stadsarkitektförening har publicerat en debattartikel ”Hållbarhet uppnås inte på kammaren” i Stadsbyggnad nr 1 2011. Artikeln i sin helhet återfi nns på www.vaxjosamtalet. se och sammanfattas i nedanstående punkter och figur.
Påståenden om hållbart stadsbyggande:
- Användningen av stadens fysiska struktur avgör hur hållbar staden är.
- En hållbar stad kan inte enbart planeras fram, hållbarheten måste växa fram successivt.
- Hållbarhet är inget fast tillstånd, utan kräver ständig kommunikation och tillsammansarbete.
- Fragmentering, suboptimering och säkerställande är hållbarhetens fi ender.
- Myndigheter som deltar i planeringsprocessen måste få ett tydligt uppdrag om helhetstänkande.
- Staden, kommunen måste äga helhetsansvaret för hållbarheten på lokal nivå med prioritet före den statliga nivån.
- Nuvarande planeringssystem är inte trovärdigt som hållbarhetsinstrument.
|
|
|
Figur: Hållbarhetens ledord |
| För att ett samhälle ska vara hållbart måste dialogen i samhället vara levande. Efter korta inledningar vill vi föra ett samtal kring hållbart stadsbyggande. En fråga är om certifi ering är en lösning eller bara ännu en återvändsgränd? |
|
|
| | |
Dag Johansson, stadsarkitekt Norrköping kommun, SSF ordförande
Rune Elofsson, arkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad |
|
|
|
|
|
|
|
|
Läs artikel om hållbarhet,
klicka här » |
|
| | |
BRA BOSTÄDER
FÖR SMÅHUSHÅLL
TILL RIMLIGT PRIS |
| Det byggs för lite och för dyrt i Sverige. Byggkostnaderna löper efter de uppskruvade priserna på bostadsrätter och villor. Produktivitetsutvecklingen är nära noll. Detta drabbar framför allt ungdomar och pensionärer. |
|
|
Byggkostnaderna har ökat mest. |
| Vad är det som IKEA och H&M vet som inte byggsektorn förstått? Jo de ser det breda kundperspektivet: det fi nns stora behov, det finns betalningsförmåga, det finns en marknad förutsatt att kvalitén utvecklas och produktionskostnaden pressas ner till den nivå som marknaden accepterar. Byggsektorn nöjer sig med halva marknaden och vänder de mindre betalningsstarka småhushållen ryggen. |
|
|
Juul | Frost Arkitekter |
| Med ökad konkurrens, fl er lokala aktörer, ett industriellt träbyggande samt en långsiktighet i beställarledet ser vi möjligheter att skapa den marknad som vi idag saknar för bra bostäder till småhushåll. |
|
|
Danielle Zachrisson
bostadspolitisk
samordnare,
jagvillhabostad.nu |
|
| | |
|
|
Ylva Westander
utredare,
Hyresgästföreningen |
|
|
|
|
| | |
| Erland Ullstad, fd stadsarkitekt/ professor |
|
|
|
|
| | |
Danielle Zachrisson, bostadspolitisk samordnare, jagvillhabostad.nu
Ylva Westander, utredare, Hyresgästföreningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
EN BYGGHERRE
SÖKER TRÄ-
ARKITEKTUR |
Hur ser den moderna trästaden ut? Betongen har fått representera det moderna och stenen den täta staden, ”stenstaden”. Träet har efter 120 års förbud i högre bebyggelse förvisats till lantlig nostalgi i förorternas villamattor.
Den byggherre som vill pröva träets möjligheter i stenstaden, i det höga huset måste bryta praxis och etablerade föreställningar. Att bygga ett trähus ger utmaningar och möjligheter inom arkitektur, konstruktion och ekonomi men det kräver ett tidigt och nära samarbete mellan byggherren och arkitekten. |
|
|
Västergatan, Växjö |
| Växjö har numera en ganska lång och bred erfarenhet av modernt träbyggande. Med det som bakgrund låter vi några byggherrar och arkitekter inleda ett samtal om sina erfarenheter av vägen från idé till färdigt trähus. |
|
|
Eva Haraldsson
arkitekt,
Arkitektbolaget |
|
| | |
|
|
Ola Malm
arkitekt,
Arkitektbolaget |
|
|
|
|
| | |
Eva Haraldsson, arkitekt, Arkitektbolaget
Ola Malm, arkitekt, Arkitektbolaget |
|
|
|
|
| | |
Joachim Widerstedt husQben ide & projektutveckling / Widerstedts fastigheter
Bo Derke, Ekologibyggarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
