|
 |
|
|
|
|
| Program - onsdagen 16/3 |
|
|
|
|
|
|
Tider
08.00
Registrering, Kaffe, Växjö Konserthus
08.30
Morgonanförare: INGRID KYRÖ, f.d. teaterchef.
VäxjöSamtalet: ERLAND ULLSTAD, professor.
Plats för inledningen: Christina Nilsson salen
09.15
Samtal startar
Förmiddags kaffe
12.00 - En liten stadsvandring innan lunch
12.45 - Lunch i konserthusets foajé
13.45
Samtal på volley med Lars Leijonborg
14.30
Samtalet fortsätter (15.30 - Kaffe)
SAMTALSLEDARNA TRÄFFAS FÖR EN SAMMANFATTNING
19.00
Middag
Mat & Dryck, Västergatan 12. Värd: Elsa Jönsson
STIPENDIEUTDELNING: Boende, Trä, Stadsplanering |
|
|
KORSVISA SAMTAL UNDER DAGEN
Du har möjlighet att byta tema efter lunch
BOENDETS SAMBAND
Boendets Marknad
Boende är något som nästan alla skaffar sig på marknaden. Alternativet till marknaden är problematiskt - frågan är hur vi får marknaden att fungera bättre. Bostadsmarknaden ur ett individuellt perspektiv. Bostadsmarknaden ur ett samhälleligt livscykelperspektiv.
Samtalsledare: Hans Lind, docent KTH
Att förbinda det yttre med det inre
Boendet stannar inte innanför ytterdörren även om många bostadsproducenter tappar fokus där. Hemkänsla är ett begrepp att samtala kring. Hur långt sträcker sig den? Vad är tryggt och otryggt, ger vi-känsla eller är främmande, är rikt eller torftigt?
Samtalsledare: Ulla Berglund, lektor, landskapsarkitekt, tekn. dr. SLU
Boendets värden
Att fånga de boendes upplevelser av sina bostäder är en viktig del i utvecklingen av bostadens arkitektur. Det krävs en dialog mellan det byggda och tänkta - olika former av kunskapsåterföring - för att få ökad insikt i boendets värden och utveckling mot bättre bostäder. Ett samtal kring materialen och detaljernas autenticitet, axialitet, omslutenhet och öppenhet, generalitet, ljuset, rörelsen, sambandet inne - ute, det yttre rummet.
Samtalsledare: Ola Nylander, ark. tekn. dr.
Orättvisa - diskriminering och fördelningspolitik
Det segregerade boendet, antingen vi tänker på Rosengård, Rinkeby, Gårdsten eller Östermalm, Vällinge, får ständiga tillskott. Marknadskrafterna nischar sina projekt. Samhällsplaneringen och bostadspolitiken ligger lågt. Ett samtal om segregering blir ett samtal om orättvisa - diskriminering och fördelningspolitik men också om nytänkande.
Samtalsledare: Stina Fransson, VD Gårdstensbostäder. Lennart Ljungberg, VD Hälleforsbostäder, Gun-Britt Mårtensson, Ordf. HSB Riksförbund.
Allmännyttiga boendets framtid
Det allmännyttiga boendet går ut på att bo i hyresrätt till långsiktig självkostand. Idag organiseras detta främst genom kommunala allmännyttiga bostadsbolag. Men hur ser framtiden ut för denna boendeform?
Samtalsledare: Johan Ödmark, ansvarig för SABO´s intressebevakning och framtidsarbete.
VÄLLE BROAR - EN MODERN TRÄSTAD
Vilka möjligheter ges?
Välle Broar, en stadsdel mellan universitetet och centrum i Växjö ska utvecklas till en modern trästad under en 10-årsperiod. Området rymmer bostäder, universitet och kommersiella lokaler på ca 100 000 kvm. Storleken, långsiktigheten och blandningen gör Välle Broar till en viktig mötesplats för byggherrar, entreprenörer och forskare. Vilka möjligheter ges?
Samtalsledare: Carl-Johan Johansson, prof. SP Trätek, Sven Thelandersson, prof. LTH, Hans Petersson, prof. Växjö universitet
Materialval ur miljösynpunkt
Byggsektorn använder ca 40% av den köpta energin, 40 % av materialförbrukningen och använder en relativt stor andel farliga ämnen. Vilka möjligheter har ett modernt träbyggande ur miljö- och energisynpunkt: Hur viktigt är materialvalet? Hur gör vi ett miljöanpassat materialval? Hur ska konstruktionerna vara utformade? Energieffektiva träkonstruktioner?Underhållet och livscykelkostnaderna?
Samtalsledare: Anna Jarnehammar, civ.ing. IVL
Industriellt träbyggande
De i särklass bästa exemplen på industriellt byggande i Sverige finner man i träindustrin, oftast småhusproduktion. Ett ökat modernt träbyggande ger jobb och inkomster. Hur ser steget ut från nostalgiska småhus till den moderna trästaden med blandade funktioner, högre hus och stadsmässig täthet? Företagsegna eller öppna system? En produktion i ständig utveckling?
Samtalsledare: Lars B Bergman, industrikonsult Fredrik von Platen, senior adviser, Boverket
STADSPLANERING PÅ UNDANTAG
New Urbanism - vadå?
Den amerikanska New Urbanism-rörelsen börjar få fotfäste i svensk stadsplanering. Den har uppkommit som en reaktion på efterkrigstidens funktionsseparerade planering och bilberoende. Romantiseras traditionellt småstadsliv och glöms dess baksidor? För att diskussionen inte ska bli för och emot-karaktär är det viktigt att lyfta fram de alltmer komplexa frågor och relation som karaktäriserar dagens samhälle och stadsutveckling.
Samtalsledare: Ola Broms Wessel, ark. Ola Andersson, ark.
Stadsbyggnad - Hälsa
På 60-talet fick vi med miljonprogrammet och nya trafiknormer ett storskaligt förortsbyggande där trafikplaneringen gav svaret på stadsbyggandets frågor. Och frågorna tystnade. Men vad betyder det för människors hälsa, trygghet och inflytande i deras miljö om faktorer som offentligt rum, mötespunkter, kontinuitet i tid och rum, skala, mångfald,
får omvända tecken eller helt andra dimensioner?
Samtalsledare: Patrik Grahn, prof. SLU Erland Ullstad, prof. Växjö universitet
Utglesad stadsplanering
Mycket kan vinnas med en förtätning av den utglesade staden; tycker det offentliga. De boende tycker ofta: gärna men någon annanstans! Vad kan individen vinna på förtätning? Hur mycket rikare kan området bli, om marken förädlas? Vilka saknade funktioner kan tillkomma? Hur ska exploateringsvinsten användas?
Samtalsledare: Inger Bergström, tekn. dr. ark
Sociala dimensioner
Allt tydligare blir, att när vi ställer upp nya mål, så måste de bygga på andra föresatser än de som en gång ledde fram till den goda bostaden och välfärdssamhället. Modernismens ideal har repeterats allt för många gånger och det är föga mening med att diskutera funktionalismen i ännu en runda, eller exempelvis "en ännu bättre trädgårdsstad" som framtidsideal.
Samtalsledare: Karl-Olov Arnstberg, prof. Stockholms universitet
Vad ska planen planera?
Ett levande samhälle växer inte bara med utgångspunkt i det stora översiktliga, långsiktiga perspektiv som PBL förutsätter. Ofta kommer behoven ur pågående verksamheter, ur det enskilda projektet. Det sker kommersiella, snabba förändringar i staden. Hur ser den planprocess ut som förenar offentliga och privata intressen, snabbhet och långsiktighet, kvalité och lönsamhet? Är detaljplanens byggförberedande och projekterande inriktning rätt metod? Eller behöver vi en stadsplan med andra premisser?
Samtalsledare: Peter Rydell, stadsbyggnadschef, Växjö |
|
|
|
|
|
|
|
