Vi tänker oss att dessa teman inte behöver fångas in under någon gemensam hatt annat än att det ska vara aktuella frågor i samhällsbyggandet där dina egna erfarenheter tas upp.
Industriellt byggda bostäder
Några frågeställningar kring det samtal som delvis pågår kring den industriellt byggda bostaden: Hur kan ökad industrialiseringsgrad ge ökad arkitektonisk kvalitet? Vilka komponenter i bostaden kan industrialiseras? Hur kan marknaden för industrialisering av bostadsbyggandet utvecklas? Vad kräver industrialiseringen av arkitekten, arkitekturen och byggaren?
Samtalsledare Ola Nylander och Dan Engström.
Kulturen i centrum
Ett samtal om de kulturprojekt som nu planeras runt om i landet. Vilken betydelse har de för staden? Vad vill vi? Hur ska de samspela med staden? Är dagens kulturinstitutioner något helt annat än sina föregångare?
Samtalsledare Claes Eriksson.
Generationsskiftet i planerarkåren
Ett samtal om vad detta skifte innebär och hur det ska kunna gå till? Är det bara ett generationsskifte (där mellangenerationen saknas) eller är det också ett skifte av vetande och vilja?
Samtalsledare Göran Åberg och Kristina Thorvaldsson.
Trafiken på nya spår
Vi vet att ett hållbart stadsbyggande på många sätt är ett paradigmskifte. Vi vet att utvecklingen av våra allt glesare städer och av den kraftigt ökande bilismen är ohållbar. Ett samtal om alternativen; hur ska vi hantera bilismen och samtidigt prioritera kollektiv trafik och närhet. Vad vågar vi?
Samtalsledare Leif Linderholm.
Stora projekt med stora pengar
Ett samtal om hur planering, insyn och demokrati hanteras i stora projekt med starka ekonomiska intressen/möjligheter. Det pågår ett antal stadsbyggnadsprojekt i strategiska lägen med tunga investeringsbehov och stora möjligheter. Är samhällsplaneringen ett hinder/hot mot affärerna eller en nödvändig och naturlig del i dessa projekt? Kan projekten balansera marknadens behov och kollektiva intressen med vinst för alla?
Samtalsledare Nisse Hassellöf och Anders Eloff.
Vetenskap för samhällsplanering
Vetenskap i olika former har stor betydelse både för viljan och modet att våga satsa i samhällsplaneringen, men också för att kunna utvärdera effektiviteten hos denna för samhället så väsentliga verksamhet. Det gäller både vetenskap om effekterna av samhällsplaneringen i teknisk och social mening, den goda staden, men också vetenskap om processerna och hur dessa kan hanteras på ett bra sätt. Vilken kunskap behövs, vilken kunskap finns och vilken kunskap är forskningsbar? Räcker den sektorsforskning som finns idag som stöd för samhällsplaneringen, eller behövs det en egen särskild samhällsplaneringsforskning?
Samtalsledare: Pehr Mikael Sällström.
Mellanrummet i staden
Ett samtal om vad som är möjligt och bra utveckling för de stadspartier som blev över, som inte fick någon funktion i staden. Stadskärnan med rutnätet, trädgårdsstaden, förorten/ytterområden: alla har de sina former och sitt liv. Varje plats har sina förutsättningar, det aktuella utbyggnadsbehovet har sitt program, staden som helhet ställer krav att tillkommande stadspartier fogas in i ett samband och en struktur. Vad vet vi, vad vill vi och vad vågar vi?
Samtalsledare: Sten Göransson och Ewa Eklind Blomkvist.
Universitetet i staden
Universitet och städer liknar varandra i sin komplexitet och sitt långa tidsperspektiv. Hur samspelar universitet med sin stad? Hur bedriver vi en gemensam planering när kommunen formellt har planmonopol. Hur hanterar vi en planering som ska klara en snabb expansion och stora byggvolymer men också utveckla kvalitéer och långsiktiga värden? Hur förenas ett organiserat och fortlöpande samtal med planeringens formella och demokratiska krav?
Samtalsledare: Christel Olsson och Claes Caldenby. |
